I torsdags hade vi träning som vanligt men denna gången gick vi igenom delar av
minimumskillstestet med Fisken och Angie Action som tränare. Jag var jättepepp på själva upplägget, vill gärna ha koll på vad som krävs och hur allt ska genomföras, det var jättebra att få testa de olika mer tekniska delarna och få feedback direkt.
Riktigt bra. Men samtidigt kände jag bara, fan, vad långt jag har kvar. Jag ville inte känna så, vill vara positiv and peppande men kände ändå att jag fick ett slag på fingrarna (av ingen annan än mig själv). Till skillnad från för bara två månader sedan har jag lärt mig enormt mycket och baserat på den kunskapen jag förvärvat trodde jag att jag skulle ha en ärlig chans i januari. Men igår kändes det som om många av grejerna jag tyckt mig kunna innan inte gick alls. Insåg att det beror på att igår förstod jag teoretiskt sett vad som måste göras, vilka justeringar, rörelser som krävs.
Detaljerna. Feedbacken vi fick var väldigt bra, det gjorde mycket. Men det gjorde också att jag insåg att saker jag trodde mig kunna var baserade på en väldigt basic uppfattning om vad som egentligen krävdes. Det är både mer komplicerat och enklare än jag trott innan. Hur det nu går ihop. Kontentan är iallafall är att jag nu
mer förstår vad som krävs och även lite krasst kan konstatera att egna förmågor inte är up to scale så att säga.
Vad jag behöver träna på: derby stance (rak rygg, djupa knän ffs!), snabba pacelines, quick cuts, mer push med innerbenet i crossovers, uthållighet, mer kontroll, inga armbågar i shoulder hits, mer kraft i hitsen, tvära svängar, stanna snabbare i plogstopp, styra med fötterna (tårna) för att kunna svänga tvärare på ett ben, mer kraft i outsidewhips (öppna den förbaskade höften), uthållighet samt stretcha höfterna mer. Förutom allt jag missat då.
Åh. Måste-göra-roller derby-listan blev plötsligt väldigt mycket längre. Å andra sidan känner jag mig hoppfull. Ingenting av det som jag var smått vettskrämd för i början som fräschast freshie känns lika jobbigt nu, hell, mycket av det är tvärtom väldigt
roligt. Jag
vet ju detta men tålamodet? Hm. Det sinar ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar