Parkour och Roller Derby

Klipp från GBGRDs match mot Malmö kommer efter ca hälften av klippet!

Uterull

Imorse träffades jag, M och Evil de Nets för en morgonrunda. Jag hade plottat ut en runda på ungefär en mil (enligt cykelkartor online). Vi kom lite på avvägar under tiden men hittade till slut fram till vårt mål. Så himla skönt rull, lagom varmt med lite fläktande, soligt och varierande "terräng" och underlag. Wunderbart. Evil visade även lite spännande stretch, jag är way för stel för vissa saker men testade ändå på en övning när man lägger benet på axeln på en person så ska den resa sig. Gick bättre än förväntat men hehe, inte fantastiskt bra. Just mina höfter är lite stela, särskilt på ena sidan, men det är bara att öva.

Den episka tröttheten

De senaste veckorna har varit slutspurten för inlämningen av mitt exjobb för min masterexamen. Stressen och ångesten har så sakteliga ätit på mig. Igår lämnade jag äntligen in den, nu väntar jag bara på godkännande från två håll (handledare plus projektledare) så jag kan skicka den till examinatorn. Vaknade imorse och hade tänkt vara med på uterull men satt ju uppe till fyra igår och skrev och imorse kändes det som om jag hade fått en slägga i huvudet, kunde inte fysiskt få kroppen att gå någonstans, än mindre rulla. Jag har inte gått på träningarna ordentligt de senaste två veckorna (varit med på ett pass här och där), min egna off skates träning har varit totalt ignorerad, en och annan uterull har hunnits med, mer för avslappning än träning. Jag har ätit för mycket socker, druckit för mycket energidryck och stannat uppe halva nätterna parat med jobb på dagarna eftersom jag skriver bäst på kvällar och senare och för att jag har massor med timmar på jobbet att ta igen efter en hektisk vår. Känner mig helt jäkla nedbruten. Både mentalt och fysiskt. Nu vill jag bara veta att saker är okej så jag kan gå vidare, så allt försvinner. Så är läget på FMC nu, har liksom inte kunnat blogga särskilt mycket om träningar eller derby eftersom det varit lite av den varan just nu. Men förhoppningsvis ordnar sig det efter examinationen, då är det sommar, ledighet och bara "vanligt" jobb och massor med träning. Efter jag sovit bort två dygn. Yes.

Rullakrobater i Senegal

Helt sjukt fantastiska åkare.

Dem Be Diekh by RollerFR

På tal om träningsbrist.

Ibland är tid en bristvara. Ofta, skulle de flesta intyga. Såhär vid tentatider och terminsavslut är det mer regel än undantag. Det är alltid trist när roligt blir lidande, och alla måsten breder ut sig, tar på tok för mycket plats.
I dag missade jag andra träningstillfället i rad. Det var alltså en vecka sedan jag blev riktigt svettig sist. Nå, i alla fall tack vare ett göttigt träningspass.

Hu. Återkommer när sommarlovet står för tröskeln, ungefär.

Wow

Hemmabout!

Äntligen är det officiellt; 16e juni möter GBGRD Vicious Valkyries! FBevent här!

Uterull, del 2.

En väldigt fin sak med de kommande sommarmånaderna är alla uterull som komma skall.

Ikväll gjordes mitt första, om jag inte räknar varven i kuggen förstås.

Till en början stördes jag av minsta lilla gruskorn, men efter ett tag vande sig både kropp och knopp vid alla olika underlag som dök upp. Alla dessa underlag som finns, alltså.

Fun fact! Vi rullade förbi en pappa och en dotter. Dottern stapplar osäkert fram på sina quads hållandes den trygga pappa-handen.
– Om du tränar flitigt kan du snart åka sådär snabbt, säger pappan uppmuntrande till dottern.

Fniss. Det skall börjas i god tid!

Uterull

Paus i uppsatsarbetet för en liten rulltur med bästaste brudarna. Rullade ner till till hamnen, runt och fram och tillbaka i området ett par gånger och sedan lite glasshäng vid piren och rull hem igen. Så skönt, så svettigt och så avslappnade. Har redan planerat att tillbringa större delen av min sommar så: tillsammans med bra människor, på rullor, utomhus och bara stressa ner, slappna av och njuta.

Skorts!

När jag tänker byxkjolar får jag vidriga flashbacks från barndomstrauman som involverar hemska matchande outfits jag och min syster tvingades att bära på högtider fram till en (i min mening) alldeles för hög ålder; i dejavusekvenserna av 90talsfashion gone wrong finns en och annan byxkjol. Men, på samma sätt som jag plötsligt börjar tycka att en magväska är himla fin och funktionell (its a derby thing) känner jag att jag måste ha en sådan här 'skort':

 Finns här!

Awesome

Uterull

Trots tre utmattande timmar träning igår kunde jag inte motstå lite uterull. Fint väder efter massor med regnande, såklart man var tvungen. Jag drog ut med M. M åker inlines, ålderdomliga "aggressive" inlines som han fick av en kompis i sina ungdoms år. Ungefär halvvägs börjar ena hans hjulbas låta konstigt, då visar det sig att hubben har lossnat på en av hans hjul och skaver mot skenorna= konstiga ljud och väldigt, väldigt hög friktion=de var svinvarma och luktade bränt. Vi tog oss hem utan problem och jag började såklart kolla runt online för att hitta några ersättare. Ha! Alltså, att hitta hjul till ett rimligt pris med samma mått var ett jävla företag, lyckades till slut hitta ett par på ebay, men det tog kanske, en halvtimma (?). "Riktiga" aka vanliga inlines har ju större hjul än hans och "riktiga" aggressive inlines har nuförtiden oftast mindre så att försöka hitta ett mellanting som inte kostade skjortan var lite mer komplicerat. Hursom, det roliga i detta är att jag hittade rumphjul, vilket är jättekul eftersom mitt derbysmeknamn är just röven, klart röven ska ha rövhjul (!), tyvärr är de helt fel mått för quads men ändå.

ny hall!

På dagens träning fick vi färsk-köttare gå igenom de flesta moment som skall testas på MS-testet. Väldigt nyttigt och bra, tyckte vi alla. Bra möjlighet att ta reda på vart det så kallade krutet skall läggas framöver. Det ryktas om att en regel-timme är på gång också, hipp hipp!


3 saker att lägga mer fokus på: Quick cuts, T-stop och Hip Hits.
Herregu. Skämsåker nästan när jag försöker mig på dessa moment.. Inte okej.


3 saker som gick rätt bra: Fall-övningar, Shoulder Hits och Stepping.

Som nämnt var det alltså den allra första träningen i inlineshallen för fresh meat-gruppen. Det är alltid lite klurigt det där med vilka hjul en ska välja (svinhårda 95:or som följer med rookie-paketet eller mjuuka 78:or - kanske är dags för hjulshopping?) och dessvärre hade jag legat på latsidan och inte dragit med mig 95:orna till dagens träning. Golvet i inlineshallen var grippy och väldigt dammigt, inte världens bästa kombo med mina hjul. Men, det gick rätt okej, hjulen till trots!

Inlineshallen

Idag var första träningen i inlineshallen för mig sedan bootcampet i dec 2011. Detta är dock hallen jag tog mina första stapplande rullsteg i och spenderade mer än hälften av min rookietid i så det var lite nostalgiskt. Vi har dock inte direkt kommit överens innan, jag har alltid tyckt att golvet varit för halt och hallen för smutsig. Men idag kände jag mig lite mer "derbymogen" eftersom jag som allmänt är sjukt förtjust i mjuka hjul körde ut på sportscourtgolvet i mina Atom Super Gs 91A och tyckte det var trögt. Hur jag som rookie lyckades köra både med utehjul (78A) och Poisons Venom (84A) där I will never know. Farten man fick upp också, med betydligt mindre ansträngning, åh, underbart. Super Gs gjorde mig sjukt stadigt i kurvorna och rullade rätt fint även om jag absolut kan tänka mig köra med ännu hårdare. Jag är därmed helt omvänd, jag älskar sports court. Mindre kul var att undersidan på ena trampdynan och stortån är lite smått skinnflådda, dock tejpade jag foten i mitten av träningen så det är ändå helt okej.

Idag hade träningen temat Minimum Skills - and beyond, för oss i avancerade gruppen, så ovanpå de vanliga momenten hade Fisken tryckt in lite extra: ex stoppen kompletterades med turn around toe stop, 25 varv körde vi fem varv, stanna, fem armhävningar, repetera, pacelinesen var lite mer varierande än vanlig weaving, hoppen högre och fler, baklängesåkning etc. Faster, harder, Scooter, ja, lite så. Något jag dock inte alls hade tänkt på (eller snarare glömt) var hur varm Inlineshallen blir; bastuvarm på sommaren och iskall på vintern, hade på tok för mycket kläder och svettades som sjutton. Mot slutet var jag så trött att jag ville krypa ihop i en blöt, svettig hög och sova en stund, allra helst i ett kylrum någonstans. Men det var en kul träning fylld med massor av nyttigt, när allting är uppdelat så blir det så enkelt att se vad man behöver arbeta på. Vilket som vanligt är: mycket.

Från Bootcampet i dec hehe?

Fina rookies i paceline!

Sydney Roller Derby

Flunsåsparken

Idag var det tjejfestival i Flunåsparken med lite olika prova på-aktiviteter och musik och allmänt skönt häng. Klart GBGRD var på plats och lånade ut utrustning. Kom direkt från jobbet och pallade inte riktigt att vara on skates efter en lång jobbdag och för lite sömn så pratade mest och lånade ut min utrustning till villiga själar och det var så himla pepp att vara där. Jag älskar att introducera saker för folk, den där första peppen är så förbaskat genuin och glädjande, så himla kul att svepas med. Vissa tyckte mest det var roligt att testa men jag pratade ändå med en några personer som jag hoppas att jag får se på nästa try out (yes?!). All in testade förresten på inlines och det började smidas planer om att värva minderåriga domare; många barn blev runtrullade av derbytjejer idag alltså.

Btw, något som jag försökte pusha för folk är att man kan komma och titta på våra träningar, det är helt okej om man är nyfiken så länge man förvarnar (och hör om det är okej just den träningen), inte stör och kommer i sansade antal. Just do it, vet att DU vill! Träningskalender med adresser finns på hemsidan!

Med tillåtelse från bästaste All in fick jag lägga upp detta episka in linesklipp:

Fredag

Prognos nacke: jag har svintont, är stel och är allmänt grumpy och lättirriterad. Underbart. Inte någon-jävla-stans.

S.

Åhåh, igårkväll fick vi lite av en mersmak för hur det faktiskt går till när derby utövas. Sådär nästan på riktigt! Sista övningen skvallrade nämligen lite om hur spelet funkar och en inser plötsligt att det är detta en faktiskt tränar för. Förbannat kul, om jag får säga det själv. Och, återigen inser en hur pass mycket samarbete hela grejen kräver. Styrka! Stabilitet. Snabbhet. Smidighet! 

Typ allt på S, och mer därtill.

På tal om särlek. Nu på lördag, 19 maj kl 15-22 gör fina föreningen ett gästspel på Flunsanfestival 2012 i Göteborg. Enligt hörsägen är det landets hittills enda festival med enbart kvinnliga artister. Hur snajsigt låter inte det? Gothenburg Roller Derby är självklart på plats för att demonstrera lite hur sporten går till, peppa publiken sådär allmänt samt låta den nyfikne provåka några varv.

Ja, du hör ju. Var där eller var fyrkantig!

Torsdagsträning

Dagens fail: Ramlade bakåt och slog i huvudet i golvet, blev lite yr men det gick över fort, är lite öm med lite huvudvärk men känns ändå helt okej.

Dagens win: Har börjat notera att numera när jag ramlar bakåt tar jag smällen på sidan av skinkan, istället för med ryggen (och riskerar att slå i svanskotan). Jag hamnar fortfarande på rygg men lite snett så all kraft träffar fläsket istället för känsliga bendelar. Jag hoppas på att detta inte är ett sammanträffande utan att jag faktiskt har "lärt" mig det, för har aktivt tänkt på att så borde jag göra för att minimera skador.

Annars var det en fin gemensam träning men jag är för knäpp, stressad och slutarbetad för att prestera bra just nu så det kändes sådär. Dock var det kul och jag känner mig betydligt mer avslappnad. Dags för mer pluggande då. Nio dagar kvar tills friheten.

Ume Radical Rollers

Check it out!

Filmklipp från Danmark

Bästa musiksmaken och sämsta humorn, eller vänta lite, hur var det nu igen?

Aporpå roligt; hittade två trådar om roller derby på Flashback, visste ju att Musslan snokat lite och var tvungen att kolla upp det själv och hittade en bild som en (mycket besviken) snubbe sett till att posta i båda trådarna. Mmm, jättejobbigt när fantasin inte lever upp till verkligheten, stackars liten.

Hamburg

Vilken upplevelse, det kan vara det mest stressiga, förvirrande och roligaste händelsen i år alltså. Vi körde ner, två bilar plus en minibuss med nio personer. Jag satt med sällskapet i minibussen. Vi körde till Varberg där vi tog färjan till Grenå och sedan vidare genom Danmark till Tyskland. Eftersom undertecknad inte hade körkort kunde jag chilla båda dit- och hemresan. Men det kändes inte direkt chill på morgonen, sov kanske två, tre timmar och mötte upp All in obscent tidigt för att hinna med vagnen till mötesplatsen med de andra. Såklart regnade det, hade ju varit konstigt annars.

En av resans bästa köp var ett gäng walkie talkies som en av våra domare, Dude, hade införskaffat, för att "karavanen" (två bilar och en minibuss) skulle hålla kontakt med varandra utan dyra telefonsamtal. De presterade inte så bra, dålig räckvidd och det brusade för mycket när man pratade men vad roligt vi hade med dem under resan, ser man till funktion var de kanske inte ett fantastiskt inköp men när det kommer roligheter var de bäst. Med anropsnamn som "Kinky Rainbow" och "Greasy Sylve", hur kan det inte vara kul?

Calling Kinky Rainbow, over?!

Färjan från Varberg till Grenå var rätt långtråkig, åt mackor, godis, fick information kring line upsen av träningsgruppen och spelade Yatzy tills ögonen gick i kors. Kvällen innan resan bröt en av våra spelare två revben på träningen, så himla olyckligt, det innebar att jag och Catten inte blev line up managers som planerat, utan Catten fick hoppa in i Obis ställe och Obi fick agera bench coach. Detta visste jag inte innan färjan och tyckte väl initialt att det var lite synd för hade velat line up:a med C men i efterhand visade det sig att det var det absolut det bästa som kunde ha hänt. Inte då att Obi bröt revbenen utan att hon fanns med som bench coach, jag hade liksom inte fattat hur stressigt det skulle vara att line up:a så det var skönt att ha henne att luta sig lite på när det krävdes snabba beslut och den planerade line up:n föll samman.

 Trots lite sömn, trots nio starka personligheter och få pauser lyckade vi alla hålla humöret uppe. Kan bero på allt godis som köpts innan och på båten. Could be. Tack vare GPSen hittade vi till Hamburg utan stora problem och förutom att lite vägbyggen satte käppar i hjulet lyckades vi hitta till lägenheten där jag, C och Slayla och Patty bodde. Hon som bodde i lägenheten bodde hos sin pojkvän så vi hade hela lägenheten för oss själva. Efter vi lagt ut luftmadrassen tog golvytan slut, var (är) förstås jättetacksam över att vi fick gratis sovplats och lägenheten för oss själva men det kan ha saknats lite kvadratmeter för att det skulle kännas bekvämt.

Eftersom alla var väldigt slitna spenderade vi resten av kvällen på fredagen med att installera oss i lägenheten, leta parkeringsplats till bussen (hur sjutton parkerar folk i Tyskland egentligen? Rätt svar: precis varsomhelst. It was a nightmare.), leta käk och sova. Hittade ett asiatiskt ställe där kvinnan bakom kassan inte kunde någon engelska så det blev mycket pekade och tecknande, gick bra till slut, slängde in några 'danke' lite varstans och maten visade sig vara jättegod (vi var iförsig hungriga som sjutton så hade ätit den även om den smakade kartong). Alla somnade sedan som grisar och vaknade redo för morgondagen. På lördagsmorgonen när laget möttes upp för lagmöte och käkade frukostbuffé tillsammans började det pirra i magen och jag började känna mig nervös. Inte lika nervös som Catten dock som var så nervös att hon inte kunde köra bussen in till bouthallen på morgonen utan Slayla fick ratta in den till centrum.

Sedan var det dags för att dra till bouthallen. Merchbordet fixades, laget värmde upp, stämningen generellt var hög och högljudd i omklädningsrummet. Jag åt kakor som tyskarna hade ställt in i omklädningsrummet och nervöskissade typ fyrahundra gånger. Försökte lära mig line upen någorlunda, ordnade papper och mejkade Fittan och Julie (delvis, vitsminkade).

Själva boutet är ett enda stort blurr däremot. Oj, vad jag än trodde innan att line upande var, ha, det var inte ens i närheten av kaoset som infann sig direkt de första jamsen och den fina planeringen jag hade fått av träningsgruppen föll sönder och samman. Som tur är hade Fisken en noggrann genomgång med mig efter det sista strategimötet om vilka positioner som fungerade för vem och vilka som bör/ kan/ borde spela med vem och vilka kombinationer som var önskvärda etc etc för även om man har 30 sek mellan varje jam på sig ska ju helst line upen vara färdig innan jamet så spelarna hinner prata ihop sig samt prata med bench coachen. De där 30 sekunderna kändes dessutom snarare som tio sekunder. Dessutom kan saker ändras på två sekunder när en spelare hamnar i boxen, ändringar hänger på den spelarens position vs nästa line up vs spelarna (ex så hade vi två nya spelare med sig till boutet, som var satta att spela tvåor och parades då ihop med en stark pivot men när pivoten hamnade i boxen kunde jag inte sätta in de nya spelarna på egen hand på plan och fick slänga runt allt). Och alla ändringar skapade i sin tur oordning i de planerade line upsen och sedan fick ju en av spelarna gå av i andra halvlek och lite annat smått och gott med positionsbytande. Alltså, ångesten. STRESSEN. Hade ett par ögonblick där jag bara kände för att slänga papprena och skrika "NEEEEJ det går inte" men försökte hålla mig lugn och förhoppningsvis framstod jag som det också. Det var sjukt svårt, svårare än jag trott men samtidigt väldigt spännande och jag fick skrika lite på folk; något jag generellt sett är väldigt förtjust i (skriker med kärlek då förstås). Strukturen i det hela och de snabba besluten (även om de stressade mig mest) var dock mest spännande och utmanande, man fick tänka till  och ta en chans och sedan hoppas på det bästa. Jag har därför inget minne av själva spelandet egentligen, såg några enstaka jams i helhet, oftast inte. Tack gode gud att Obi benchade så man kunde fråga henne om saker, det känns verkligen som om det inte hade gått annars. Boutet slutade iallafall 199-166 till Harbor Girls. Inte illa för GBGRDs tredje bout ever och dessutom första internationella! Tjejerna var grymma!

Efter boutet var det dags för efterfesten på Reeperbahn men vid det här laget var jag trött och slutkörd och vi fick traska omkring rätt länge innan vi hittade något schysst matställe (innan festen då men efter boutet). Jag och Catten gick hem tidigt (ett?!) och våra kära rumskamrater trillade in runt halv sju. Sedan var det dags för hemresan, som gick rätt smidig ändå, folk var lite bakis men ändå på en okej nivå. På hemvägen åkte vi Frederikshavn-Göteborg och kom hem runt kvart över elva på söndag kväll. En sjukt rolig resa men var helt slut när jag kom hem. Är uppenbarligen för gammal för sådana galejer hoho.

Ps. Boutbilderna är skamligt snodda från Harbor Girls FBsida här! Ds.