Woho, we did it!
Loppet gick igår
kväll av stapeln i Slottsskogen här i Göteborg och självklart
representerades
Gothenburg Roller Derby!
Åtta stycken taggade derbytjejer
möttes upp. Solen sken retsamt bakom en samling av gråa moln och regnet hängde i luften. Många kvinnfolk ville ta del av denna
folkfest. Hela 14 000, närmare bestämt.
Uppvärmning av kroppar leddes av
hurtiga figurer till ledning av Peter Siepens stämma i högtalarna,
och efter peppig nedräkning från högtalarna var det äntligen
dags.
Iväg for vi. Som boskap på grönbete.
Vi bestämde oss redan innan för att försöka hålla ihop under
hela varvet. Whiz ville bättra på den personliga tiden och friades
därför från detta löfte. Och precis som ett pack sprang vi,
hela vägen, med undantag för pacelinen som bildades vid vattenstationerna. Vi hävde, dessutom, förtjust ur oss derbybegrepp hejvilt. ”speed it up!” ”green to the front!” ”jump!”, ja ni
fattar. Grymma var vi!
Genom hela varvet peppades vi av olika liveband bestående av glada figurer utrustade med blåsinstrument och annat gött. Fint var det. Och glada blev dem, av de applåder som utdelades.
De sista 600 meterna fylldes av exalterade hyllningar i form av klapp
och heja-rop. Precis som på film spurtade vi de sista meterna hållandes händerna. Sådär i
bredd. Mycket fint initiativ Evil!
Med undantag för lite lättare skador
(hur mår foten idag, Patte?!) tog vi oss helskinnade i mål.
Glada,
stolta och inte alls särskilt trötta.
Loppets utnämnde jammer, Whiz, spurtade som
tidigare nämnt på egen hand från loppets start. Hon slog
personligt rekord om jag inte minns galet, grymt!
Och, ja. För att citera Patte: ”vi
sprang typ 1 mil på 1 timme!”
Haha.
Bildkavalkad från folkfesten:
1 kommentar:
Alltså, grymingar! Så himla fina och göttiga är ni!
Skicka en kommentar