Fantastiskt!

Bootcamphelg

Nu i helgen har GBGRD haft bootcamp. Vi har haft två externa tränare: en tränare från ett MMAgym som kickade våra stjärtar med fantastisk fys och en ex-hockeyspelare som höll i teknikpass. Dessutom har vi haft "vanlig" träning, scrimmat och pratat strategi och regler. Idag mådde jag illa större delen av dagen och kunde tyvärr inte delta i dagens scrim. Stor, stor besvikelse men jag och Miss Double Nature benchade varsitt lag (något som var fantastiskt roligt) och vita laget vann (we kicked ass!). En del av våra tjejer körde sitt allra första scrim idag och de var jätteduktiga. Själv stupade jag på soffan hemma efteråt och dog. Jag har sagt det fyrahundra gånger den senaste tiden: men fan dags att ta det lite lugnare för annars kommer jag bränna ut mig själv. Måste börja äta ordentligt och sluta stressa. Mer recap över bootcampet kommer framöver, först ska jag falla i koma en natt till. Men slutligen: fysen med MMAtränaren var väldigt mycket baserad på att använda sin kroppsvikt: pullups, andras kroppsvikt: gå/ springa med folk på ryggen, squats på ryggen, släpa folk och balans/ agility: försöka dra omkull varandra fot mot fot, knä/axel taps med snabba fötter etc etc. Berättade detta för M när jag kom hem och han kontrade med att skicka nedanstående klipp. Det är helt fucking batshitcrazy. Yeah.

One of those days

Idag var det en riktigt skitdag. Jag har börjat stressa med huvudet snarare än kroppen. Jag känner mig stressad fastän jag egentligen inte alltid är det. Inget bra tecken. Det är mycket på jobbet och mycket föreningsarbete och idag ville jag verkligen ha den där outleten som derbyträningen brukar vara. Jag har inte kunnat rulla på nästan två veckor pga av tatuering och MS-test och nu ville jag kötta. Och det hjälpte inte. Det är ingen annans fel än mitt egna. Jag behöver sova mer och stressa mindre. Men det kändes bittert och jag var inte världens finaste lagkamraten idag; butter och frustrerad. Tur att det är en helt annan dag imorgon och vi har bootcamp i helgen med mördarfys (vi har hyrt in en mma-tränare), massor med strategisnack, on skates teknik och avslutningsvis scrim. Det kommer kännas så himla skönt efteråt när man är helt paralyserad av träningsvärk (fysen på lördagen kommer förstöra min vilja att leva men kommer vara så fucking bra för musklerna och orken).

Musik till arga och bittra dagar:

(yes dålig kvalla men Rollins är kung)

Inverted burpees

F*ck me. Och jag trodde den vanliga varianten var vidrig.

Adjöken adjö!

Kära bästa Armour armbågsskydd, detta är min kärleksförklaring till er! 

I ur och skur har ni varit vid min sida. På somrigt grus och vintrigt mumiedammig inlineshall har ni manglats och absorberat min svett. Utomlands och inomlands, i blänkande bouts, svettiga scrimmages och varenda sketen tisdag i Angered har ni kämpat med mig. I medvind och motvind har ni hjälpt mig att backblocka och att 4pointfalla. Efter en träning med CCR kom jag hem med ett armbågsskydd i medium och ett i small och ingen kändes vid ett ofrivilligt byte, så än idag är ni osymmetriska. 

Fortfarande med svart eltejp över loggan på vänstran efter Sweep Me Away går ni nu båda i graven. Jag skall gräva ner er vid rötterna på trädet utanför mitt hus när tjälen går ur marken och jag skall resa en liten liten gravsten över ert minne! Mina trogna raringar, tack för de två år vi fick tillsammans!

Im back!

Igår var min första träning på nästan två månader och idag mår jag som jag förtjänar, alltså nåååååågot mör och öm i min arma derby-kropp. One Woman Army var nytatuerad och höll därför i träningen för oss, och det gjorde hon galant! Därefter körde Cecilia slut på oss i ett avslutande fys-pass offskate. Det gjorde gott, (trots att det flera gånger kändes som att jag både skulle spy och falla i bitar) men damn it vad ont jag har idag!
Jag måste erkänna att min pepp till en början inte låg på topp efter julens svullande, brist på träning från min sida, ryggproblem och den kalla lokalen vi fresh meats tränar i just nu. Men jag pälsade på mig ordentligt med kläder och så fort jag kom dit, fick på mig utrustningen och var tillbaka ute på banan bland alla de andra grymma brudarna så kom all tidigare pepp tillbaka. Under mitt lilla uppehåll har jag dessutom hunnit skaffa en del ny, efterlängtad, utrustning som gynnade det hela ännu mer!

Här kommer en liten topplista på materiella ting som just nu underlättar mitt derbyliv avsevärt:

1.

Ny sportis med reglering både fram och bak!
Ger det bästa stödet jag någonsin hittat bland sportBH:ar, och absorberar dessutom svett bra. Är av märket Shock Absorber och kostade från början 700kr/st men eftersom jag hittade dem för 200kr/st så slog jag till på 2st direkt! Det blev en grå och en lila

2.

Nya, dock begagnade, hjul! (Tack Voi Vuttu!)
Denna gång blev det Stingers och det kändes riktigt bra att köra med dem på det greppiga golvet. Mycket lättare att bromsa med än att bara köra med poisons. Så nu kör jag 4st Atom Poisons + 4st Stingers, och det fungerar finfint

3.

Post-träning-smoothies!
Jag hade nästan glömt vad gott det är, att nyduschad efter träning slänga sig på soffan med en smarrig smoothie bombarderad med protein, antioxidanter, kalcium och nyttigheter. Igår blev det en klassiker med avocado, jordnötssmör, havregryn, sojamjölk, proteinpulver, jordgubbar och fröer.






Bubblare:
Min nya träningsväska/ryggsäck av märket Gravis!
Jag fyndade även den till billigt pris, och det är sååå skönt för hela kroppen att slippa släpa runt på den gamla Adidas-sportbagen!


Tack för mig! /Cherryfuck #Ak47

Torsdagsträning

Eftersom jag satt nio timmar igår och tatuerade mig höll jag i träningen idag. Vilket, alltså, kan vara det värsta jag varit med om. Nio freaking timmar. Faktiskt tatueringstid då, i studion var jag nog runt kanske 11 timmar? Inkl matpauser och rent allmäna pauser och roddande med utrustning. Sleeven är såklart värt, men ändå. Längtar efter att den ska bli klar. Ibland tänker jag att jag är knäpp som gör en derbytatuering och sedan tänker jag att oavsett hur länge jag och kroppen kommer orka spela kommer derbyn alltid vara ett minne för livet.

Torsdagsträningen annars var mycket fokus på minimum skills eftersom flera av våra rookies gör testet nu till helgen (håller tummarna för alla tjejer!). Fysen fokuserade på styrka i parövningar och mycket core.

 Sedan hade domarna lite genomgångar med pack definitions och lite "call"-träning för de under gemensamma träningen när vi gjorde big pack. Slutligen så avslutade avancerade gruppen idag med scrimscenarios med en full domartrupp på plats, så himla fint även om det blev många armhävningar idag (varje gång man får en major är det tio armhävningar). Fan vad fit(ta) vi kommer bli! Innan har vi ju inte haft jättemånga domare i föreningen under just träningar och nu när det är så många på plats känns det så himla lyxigt och fint! Zebras ftw!

Girls in bowls

En av mina derbyidoler är Estro Jen. Hon är sjukt duktig på att rulla överlag och rullar en hel del i ramper. Personligen är jag tudelad inför ramper: apskraj but intrigued. Vill alltså testa men är övertygad om att jag kommer slå ihjäl mig. Finns det "bebisramper" någonstans kanske som man kan börja med? Hursom. (Blir dock ännu räddare när jag ser att hon åker utan skydd men alla gör sina egna val.) Någon som har testat att åka i ramper? Hur fungerar det med rullor vs. bräda?

This is so awesome!

Har för mig att jag har delat det här klippet innan men det är värt en gång till tror jag.

Söndagsscrimmage

Idag var det dags för årets första scrimmage. Vilket är var första scrimmage överhuvudtaget för några av våra nya minimumskillare och våra nya domare. Vi körde en lång uppvärmning med skate och lite fys och scrimmade sedan ungefär en timma. Det var hårt och svettigt men roligt. Jag hade tejpat fotleden ordentligt (hittade en guide online) och kunde köra hela scrimmet utan smärta. Lite ömmande såklart men inte mer. Jag jammade dock inte för jag ville inte utmana ödet men i gengäld körde jag varje jam eftersom vi inte hade många avbytare och alla som jammade prioriterades för vila. Det var väldigt kul och spännande att köra med så många nya ansikten. Vissa jams var det kaos och andra jams fungerade allt som en inoljad maskin. Känslan av att ha så mycket att bygga på, så mycket potential och alla framtida möjligheter känns otroligt bra.

Denna gear-djungel

Jag har börjat drömma lite om nya skejts. Skejts med bra hälgrepp och en mycket tajtare passform än vad R3:orna kan ge mig. Tror att jag har börjat landa i vilka boots jag vill köpa, men hur tusan ska en tänka kring plates? Det är så jävla förvirrande alltså.

 Tips?

Det är så mycket som händer!

Del 1: inför MS-testet

Ja. Precis. Det händer så sjukt mycket i mitt derby-liv och jag har inte kommit mig för att blogga på länge. Men nu är det dags. Här kommer en liten tillbakablick av Vittus senaste derbymånader.

Först: jag har blivit Voi Vittu eller oftast bara ”vittu”. Från att lite nervöst ha börjat använda mig av mitt derbynamn känner jag mig nu som vittu och det känns nästan märkligt om någon i laget kallar mig för Johanna.

I början av december hade vi boot camp här i Götet som var svinkul och utvecklande och allt. 

(Jag åker längst fram i grön hjälm och borde böja ännu mer på benen aka tänka på min derby stance. Fotot är taget av Fake it).

Vi hade regelskola med Domarjävel och Dude, gear-genomgång med bästa Obi och sen träning med Fisken, Fräulein, Honey och Nosh. Det var kul att få åka med spelare från andra ligor och det var extra kul att få hänga med mina GBGRD-kompisar en hel helg. I december bestämde jag mig också för att anmäla mig till MS-testet som skulle vara den 16e, även fast jag inte var säker på att jag skulle få möjligheten att göra testet just den omgången. 

Men det fick jag! Och jag blev så sjukt glad när jag fick veta att jag skulle få göra testet. Vi hade ett begränsat antal platser för att inte vara för många på banan under testet, och jag trodde nog att jag skulle få vänta tills nästa test. Men jag fick göra det! Ungefär samtidigt som jag fick veta det så började mina knän att göra ont, väldigt ont, efter träning. Det liksom värkte och hade sig. Inte bra. Jag panik-mailade till Obi och frågade om jag var dum mot min kropp ifall jag körde på och gjorde testet, och fick lugnande svar och hjälp med att tejpa knät. Sista träningen innan testet så vågade jag inte riktigt stödja på vänster knä, och det var så himla stressande. Jag åkte hem från träningen och var tjurig och nervös.

Sen kom söndagen med MS-test. Jag körde en lång uppvärmning off skates för att få igång kroppen och särskilt mina knän. Obi tejpade och jag rullade lite för att värma upp. Jag var så himla nervös innan testet och var lite som i en bubbla, orkade inte riktigt prata med de andra. (Mycket bra tävlingsnerver har jag!). Sen när vi körde igång och Fisken gjorde en genomgång av hur det skulle gå till så släppte väldigt mycket av nervositeten. Jag blev glad och bestämde mig för att se hela testet som en lyxig träning eftersom vi bara var 10 personer på tracken. Testet gick väldigt fort, det var utmanande och tufft både utifrån teknik, nerver och uthållighet.

Jag var mest nervös för quick cuts och för positional blocking. Quick cutsen gick otippat bra, jag fick liksom in en rytm genom att i huvudet sjunga på Darins låt ”Nobody knows”. (OBS! Jag rekommenderar alla att lyssna på den inför MS-testet, den är värsta peppande och bra att nynna på under testet). 

Positional blocking var nog det allra sista vi gjorde och jag var så himla trött då, trots att jag likt en ekorre hade ätit torkad frukt i alla pauser. Jag och Starface körde tillsammans och det kändes verkligen som att det gick risigt när jag blockade. Men på något sätt så gjorde det ändå inte det, utan det gick bra. Jag fick till och med beröm efteråt (när vi fick resultatet på kvällen) för min teknik när jag körde positional.

Så. Nu undrar förstås alla hur det gick. Eller ja, om ni har orkat läsa ändå hit så borde ni vilja veta det. Det gick bra. Jag KLARADE testet och blev så satans glad! Det var en helt grym känsla och jag flöt omkring på den i flera dagar trots värkande knän och pirr i magen om vad det skulle innebära att börja träna med de om klarat MS. Det blir helt enkelt nästa inlägg.

The real roller derby story

Tips tips tips!

Kondition is the name of the game

Torsdagsträningen igår började som vanligt med fys för avancerade gruppen, trappspring och sedan offskate intervallpass from hell (lite mindre hell än förra veckan dock) och sedan gemensam timma med fokus på pack, skills och kondition (mer intervaller) och slutligen en timma för avancerade gruppen på egen hand med fokus på block- och jamövningar. Puh, svetten lackade igår. Lagom fram tills kanske halva avancerade träningen när jag jamade i en övning och jag vet inte riktigt vad som hände men plötsligt låg jag på golvet och halvvägs ner hade jag vridit foten inåt i fallet. Thank god för att jag ramlade snett, dvs. inte med all kroppsvikt rakt fram på ankeln, fan vet vad som hade hänt då. Hursom, lyckligtvis är en av våra rookies, Autobahn, sjuksköterska som lindade ankeln hårt och fort som fan och isade ovanpå. Sedan spenderade jag så lång tid jag kunde med ankeln i högläge (rastlös anyone?). Tack vare fina Autobahn är ankeln idag minimalt svullen, jag kan gå på den och foten gör bara ont när jag vrider den utåt. Det bådar gott. Det här med skador har jag varken tid eller lust med (fast vem har det egentligen?). Blir väl att plocka fram balansplattan lite mer frekvent framöver. Jag vet inte om det är för att det är början på året (nystart) men träningsmotivationen är skyhög!

Tisdagsträning

Idag var det Minimum skills-träning med många nya ansikten, det var både roligt och intressant. Vad som var mindre roligt men intressant var att vi numera kör med att begår man en major (oavsett övning) är det tio armhävningar som gäller. Det ger domarna bra dömträning och tjejerna bra övning på att vara lagliga. Jag tycker verkligen det är bra och jag tror det kommer ge grymma effekter gällande penalties (särskilt med tanke på nya reglerna), jag knorrar mest lite för att jag gjorde (i mitt tycke) en hel del armhävningar. Inte orättvisa bedömningar tyvärr utan jag förtjänade varenda en av dem men inte blir det roligare för det. På träningen idag hade jag verkligen inte med mig huvudet alls, jag var lite all over the place och kunde inte blocka om så mitt liv hängde på det. Hjärnan ville inte koppla med kroppen överhuvudtaget, simultanförmåga? Ha! Det var en kul träning dock och roliga övningar, jag hoppas på att torsdagen känns bättre (och innebär mindre armhävningar hmpf).

Eller?!

Freshmeat inspo

Underbart fint inlägg om hur svårt och fantastiskt det är att börja med roller derby: 

No shame in my game!

"Her kid is wondering where mom is, she spent all her extra money on new wheels and pads, her dude says he doesn’t approve, her family doesn’t get it, she’s not sure she can even do this, all her friends think she’s bat-shit crazy, she’s brand new and hasn’t got one friend on the league. It’s the first day of school all over again. And on top of that? You call her “Fresh Meat” and tell her to get off the track while the big girls play. Fuck that shit.

Come here darling, my name is Bunnie, I was new once, just like you, so was everyone in here. We all started just like you, don’t be shy, before you know it you’ll have as much skill as anyone on the track so let’s start with some basics. See that girl out there getting 35 in 5? Two years ago she couldn’t cross over. Oh, and that one that just laid out one of the guys? Yeah, last summer she was holding on to the walls. You’re going to be great one day. Don’t worry your pretty little head, just get out there and skate."

Roller derby wedding

Jag är inte direkt romantiskt lagd (hmpf) men det här är lite sött!

Hard hits & Hard lessons

Söndagsträning

Igår höll jag i en söndagsträning tillsammans med min gamla fadder: Miss Double Nature. Det kändes lite som om cirkeln var sluten och hon påminde mig om en del roliga saker från min rookietid. Det ger en perspektiv när man tror att man inte utvecklas. Man borde ju egentligen inte alls jämföra sig med andra utan bara med tidigare egna prestationer. Hursom, det var kul att hålla i en träning! Man ser väldigt mycket mer än när man själv deltar, ser tydligare hur folk gör saker och framförallt de där små glimtarna av perfektion när man inser någons framtida potential. Det var väldigt nervöst, fint och lärorikt. Och folk var så duktiga!

Olyckligtvis lyckades jag med att ramla när jag stod still, sådär handlöst igen, på ryggen/ svansen såklart. Jag ställde mig rakt upp och bah nejmen det är lugnt och det kändes lugnt tills jag kommit hem och slappnat av. Svansen gjorde ont men det som kändes mest oroväckande var att jag fick en väldigt stark huvudvärk och fick svårt att koncentrera mig på datorskärmen och plötsligt ville jag släcka alla smålampor pga av de var "för starka" och kände mig kanontrött. Huvudet fick sig nog en rejäl smäll misstänker jag. Så nu sitter jag här hemma idag från jobbet, fortfarande huvudvärk, ond nacke/ svans och lite lättare att sitta framför datorn men inte alls som vanligt (har blivit ombedd av sambon att ransonera datortiden idag men eh, jag är enveten men okej, ska försöka). Ska nog spendera större delen av dagen med att sova så huvudet får vila på riktigt. Och kör på en bild på Tard, har egentligen inte med derby att göra men eh, katter är bra (?!!!).

Glitter helmet tutorial

OMG! Grynig video men hallå, sparkly stuff!

Årets första träning

En av förändringarna i träningen i år är att vi numera har fys som en regelbunden del av våra torsdagsträningar. Egentligen väldigt bra eftersom ju bättre våra kroppar mår desto mindre skador kommer vi förvärva oss (förhoppningvis) och vältränade muskler förebygger onödigt slitage på lederna. I teorin: jättebra. I praktiken? Ha. Först började vi med att "värma upp" genom att springa upp och ner i trapphuset. Sedan lite stretch. Följt av ett göttigt intervallpass med core och benfys. Sedan två timmar träning ovanpå det. Benen darrade halvvägs igenom. Mot slutet av träningen började mitt maginnehåll lägga sig bak i svalget. Det var skönt att rulla igen efter uppehållet och det kändes fint med alla nya tjejer vi fått upp i avancerade gruppen: alla är så himla duktiga och det kändes så bra att åka tillsammans. 2013 kommer bli ett grymt år för GBGRD.