Derby love i Westeros

Kl. 9.00 lördag morgon (eh okej lite smått försenade) drog jag, Evil de Nets, Naez T Bird, Final Cuntdown och Long arm of the Law mot Västerås för scrimmage och biovisning (Derby baby!) Västerås Roller Derby hade anordnat en dag för att sprida lite derby luvz i Västerås och eftersom de ännu inte är tillräckligt många spelare för att fylla två lag hade de bjudit in spelare från lite olika ligor: Stockholm Roller Derby, Gothenburg Roller derby samt Uppsala Roller Derby (Jackdaw City Rollers).

Jag och Evil hamnade i Lag 1: Team Westeros Mobsters and friends, Naez T hamnade i Lag 2. Alla västeråsare var i lag 1, däribland Foxen (The incredible fox) som jag boutade tillsammans med i Malmö i somras så även om det var många nya ansikten kändes det ändå lite "hemma". Vi hade ingen träning tillsammans innan (om man bortser från vår off skate uppvärmning eller vår tio minuter långa on skate uppvärmning), ingen bench och bara lite snabba funderingar tillsammans timmarna innan i omklädningsrummet. Vi delade upp oss i två femmor (lagen var 10 pers/ st), lite efter vilka positioner man ville spela samt så de som ville jamma var jämt fördelade mellan femmorna. Jag vet inte riktigt vad som hände sedan men vi klickade så himla bra i femman jag och Evil spelade i?! I laget överhuvudtaget, vilket såklart beror delvis på att västeråsare är inspelade tillsammans men vi smälte in bra där, kändes som om vi hade spelat tillsammans tidigare. Det var sjukt bra kommunikation överlag, vi hjälpte varandra och det var många tjejer (i båda lagen) som scrimmade för första gången och alla var så förbaskat duktiga och kämpade på bra. Att aldrig sluta kämpa är halva segern och det gäller för båda lagen! I synnerhet eftersom vi åkte på gummigolv, alltså den friktionen var inte att leka med. Det gjorde ju blockandet delvis lättare (man var stadig som sjutton!) men stackars alla jammers, (ni var så bra!), det kändes som att åka i lera och benhinnorna började skrika rätt tidigt in i scrimmet. Final Cuntdown var förresten ensam announcer för scrimmet och hon gjorde ett riktigt bra jobb, iklädd helt i guld, bara det liksom. Och alla domare och NSOs, fantastisk uppslutning, och alla gjorde sitt allra bästa. Vanligtvis brukar jag själv vanligtvis alltid så på andra sidan, dvs NSOa inte spela så känner mig extra tacksam när jag spelar, att folk lägger ner tid och energi på att hjälpa till att rodda scrimmet, det är ett tufft jobb att vara official - you rock!

Efter scrimmet (som slutade 126-42 till Lag 1) bytte vi om, raidade en matbutik och tog oss till Elektra bio för lite Derby baby (!). Jag har väntat så himla länge på den filmen, kanske har sett trailerna fyrahundra gånger? Jag missade den i Malmö eftersom jag satt och tog hand om mitt svullna knä istället. Jag älskade varenda minut förutom slutet, vilket var lite för cheezy a la Amerika för mig. Men annars, top notch (!). Den diskuterade derbyns historia, derby som fenomen, kulturen och den nuvarande utvecklingen och den klassiska debatten gällande att "bli tagen på allvar som sport vs. derby är underhållning" och att vissa saker isåfall bör skalas bort (ex namnen). Jag är helt med på derbyns utveckling till en mer renodlad idrott (sans communityt, "familjen", subkulturen etc) men jag älskar fortfarande den sidan av derby. Villkorslöst.

Hursom, på efterfesten kände jag mig hängig och hade ont i halsen. Försökte avskriva det pga av allt skrikande (vilket bestod av antingen: koooooooooooooooooooooorv, bridgea och diverse hejarop) men allteftersom kvällen fortskred blev det klart att jag var på väg att bli sjuk (hann dock med åtminstone en pyramid hehe). Vid ett tog jag och Naez T en taxi hem till tjejen vi bodde hos och jag däckade helt i sängen, fullproppad av Ipren och Strepsil. Vi bodde hos en av tjejerna i laget och vilken lyx, hon hade ett stort fint hus och vi sov som kungar, så himla tacksamma. Överlag blev vi otroligt välkomnande av Västerås (ni är grymma tjejer!). Derbyresor är verkligen the best. Har ju inte blivit jättemånga än men jag hoppas på många fler i framtiden!

Tristare än tristast att jag missar vår egna scrimmage nu idag. Vi åkte hem tidigt för att hinna till den men det blev hem till sängen för mig istället. Halsen har verkligen svullnat snabbt sedan igår och jag känner igen en halsinfektion när jag har den, hade sådant rätt ofta innan, så vila, glass och mycket självömkan står på schemat idag. Och bloggande uppenbarligen.