I love the taste of freshmeat!

27 nya tappra själar har joinat föreningen efter vår senaste try out. Så himla kul woop woop! Jag hoppas att alla kommer förälska sig i derby lika mycket och hårt som vi andra!

Scrum starts - for dummies

Kvällsnotis.

Goda kvällen!
Tänkte bara göra ett litet gästspel och säga att det är så rackarns fint att vara tillbaka på banan igen. Trots ett långt sommaruppehåll från allt vad träning heter finns peppen och viljan att utvecklas där inne nånstans, bland lungor och blodkärl. Nu gäller det bara att förvalta peppigheten väl.

Till råga på allt bra:igt tinas mitt frysta SATS-kort upp inom kort. Yey!

Det var bara det. /Musslan

Motivation

The Hip hop Preacher är någon vars "tal"/ föreläsningar jag tycker är motiverande. Jag gillar inte hip hop, jag är inte religiös, vanligtvis gillar jag inte när folk skriker på en och definitivt inte tanken om att framgång endast hänger på individen eftersom samhälleliga strukturer begränsar individer, grupper och framförallt minoriteter och jag gillar inte att man skuldbelägger personer istället för att erkänna dessa strukturer eller försöka ändra på dem. Men, men, jag uppskattar tanken om mental styrka och hur den kan och bör driva en.

Bootcamp

I helgen var det bootcamp för GBGRD; tränare var Mad Maloony (STRD) och Swede Hurt (STRD) samt Fistfucker (Independent skater). Lördagen var det träning för båda avancerade och rookiegruppen, söndagen var det scrim för avancerade gruppen plus try out plus mer träning för rookiegruppen. Det var kul att se alla människor på try outen, jag ser fram emot nya ansikten på våra gemensamma träningar nu i slutet av september. Scrimmet var fantastiskt roligt, vi har väldigt små lag så man fick spela mycket, roligt Jag kände mig fruktansvärt orutinerad och förvirrad men det är väldigt kul att spela oavsett. Har lärt mig massor i helgen, framförallt om saker jag själv behöver träna på (vilket är massor, massor, massor) men också om mental inställning, samarbete, packdynamik, väggbyggande och precision. Nu ska man bara lära sig att praktisera det också, det är en sak att kunna det teoretiskt, helt annan att faktiskt göra det. Sammanfattningsvis: mer chill, mindre obsessande, mer rull. Jag missade tyvärr halva sessionen på lördagen för avancerade gruppen eftersom jag var tvungen att gå och jobba men det som jag var med på var bra och nyttigt. Mindre kul var att mina tåstoppar (hade satt webs som har längre skruv) men den höll ändå inte särskilt bra i de trasiga gängorna, ramlade av ett par gånger och oavsett om man skruvade åt den hårt satt den inte i särskilt länge innan den började lossna. Nya rullor kanske vore en bra idé trots allt.

Klipp från rookieträningen med Fistfucker.

Old school derby

Igår på jobbet, jag jobbar i butik (bland annat, har typ tre jobb), pratade jag med en kund efter han kommenterat min tröja (hade tröja med GBGRDlogga på mig). Han var amerikan, lite äldre och berättade att han brukade titta på derby i staterna när han bodde där och var yngre. Jag berättade att derby har återuppstått och flaggade lite för det göteborgska laget och eventuella bout till hösten. Så himla roligt att träffa någon som vart med "när det begav sig" och det är alltid kul att prata derby.

Finding air

Alltså, idag satt jag på VC och fick det bekräftat att jag har försämrad lungkapacitet. Vilket var ett tråkigt besked, samtidigt som jag ändå känner att jag mår tusen gånger bättre än vad jag gjorde innan derby. Träningen har onekligen tränat lungorna massor om man jämför med hur det var pre-derby. Därmed inte sagt att det är bra, jag tycker jag mår bra, undersökningen visade lite annat. Min förväntande kapacitet vs min ålder/ vikt/ längd är lite över 80 % (för en astmatiker), jag ligger mellan 62- 68 % (68 efter kortverkande medicinering), dock med god (men ej hundra) syresättning så allting är ju relativt. Jag försökte förklara för en föga imponerad sjuksköterska att jag mår bättre och upplever min medicinering som fullgod. Vi kom fram till att trots att förbättringar har skett ligger jag ändå under normala värden. Och inte bara det, jag ligger under normala förväntade värden för en person med astma. Vilket innebär att min astma inte är så kontrollerad som jag upplever den att vara. Vilket nu gör att jag kommer dubbla mina mediciner och göra noggranna mätningar varje dag/ morgon, kväll och så ska vi utvärdera eventuella förändringar framöver. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Det känns såklart som ett jobbigt besked men samtidigt känner jag: jag kan (ibland, inte alltid) träna en hel träning utan medicin, jag störs inte i mitt vardagsliv, jag sover bra utan avbrott, jag tränar regelbundet, jag kan spela ett helt scrim (om jag inte jammar) utan att ta medicin etc etc. Och om jag tar medicin kan jag fortsätta utan problem, allting är relativt you know. Jag antar att det är tråkigt på ett sätt, för jag har uppenbarligen vant mig vid att leva med det (vilket kanske inte är bra) men samtidigt fungerar det ju ändå okej (förhållandevis). Åh. Borde kanske oroa mig, borde kanske inte. Hm.

Som en annan parantes har metallhylsan (med gängor) som man skruvar tåstopparna i spruckit på min högra rulla, överdelen av gängorna har gått av. Lite problematiskt om man åker med korta Gumballs som jag gör eftersom de skruvas främst i de övre gängorna. Särskilt om man har rullskydd som skruvas fast under dem. Ställde mig upp på träningen igår, på tåstopparna och den från högra rullan ramlade av direkt. Skruvade och skruvade och den höll under träningen, typ, men lossnade väldigt mycket. Detta är väl ett tecken om något att skaffa nya rullor men jag har inte råd nu eftersom alla mina pengar går till tatueringen. Min temporära lösning får bli att åka med mina utomhusstops (sure grip web) eftersom de har längre stavar, så jag kan skruva in de mer och hoppas på att resten av gängorna håller tills jag magiskt vunnit pengar för att bekosta nya rullor. Eh.