Fantastiskt bra tal och hon pratar om många av sakerna jag själv är fascinerad av i derby. Uppbyggnaden av "communityt" och framförallt hur rotlöst det här (geografiskt sett), dvs. att det är sporten som förenar människorna, inte en geografiskt plats/ stad/ whatevs. Konceptet "The homeless mind" (jag gillar kombinationen av Popkewitz tillsammans med Bergen/ Bergen/ Kellner även om de tekniskt sett pratar om lite olika saker tycker jag mer förenar än separerar) handlar om processer i "modernity" som skapar grupper av människor på helt andra sätt än förut och tankar, identiteter och koncept som är abstrakta och att detta formar dagens människor och att detta är en oundviklig konsekvens av modern civilisation. Derbyn har gjort ett intressant jobb i ett skapa lokaliserade grupper där medlemmarnas världar snurrar (derbyn tar över ens liv, milt sagt) kring den direkta gruppen men samtidigt bryggar den gemenskapen med varje lag ute i världen (det här med att resa runt och vara välkommen till andra lag och in i andra personers liv) för att inte tala om alla evenemang/ turneringar samt organisationer som anordnas mellan lag, städer och länder. Den processen och hur organismen "derby" tar form och ger liv åt andra grupper (det här med att hjälpa nya lag villkorlöst) samt sprider utbildning, kunskap och erfarenhet är, ur en sociologisk synpunkt, fantastiskt intressant. Hur alla socialiseras in i de här tankarna trots att derbyn består av så många olika slags personer med olika livserfarenheter/ humör/ attityder/ tankar och uppfattningar är också intressant, hur ser den implicita och explicita socialiseringsprocessen ut? Hur påverkar den individer och hur knyter det an till den egna, nationella och internationella gruppen? Etc. Åh, jag hade kunnat skriva fyrtio sidor om det här, minst men eh, ska begränsa mig. Se videon, den är väl värd tiden!
fredag 6 juli 2012
Torsdag
Började gårdagen med att sträcka ljumsken lite lätt under ett Bodyrockpass innan jobbet. Men det gick bra till slut, allt runtvandrade på jobbet parat med lite Voltarengel löste det någorlunda. Har nu förresten bokat biljetter till Malmö och sett lineupsen för cupen. Börjar kännas verkligt. Åker torsdag fm och stannar till och med måndag. Btw, dagens besvikelse, jag och Evil lekte med tanken att åka på Master Blasters träningsläger som är om två veckor i Berlin och det går inte att ta ledigt på jobbet den helgen, alltså, så jäkla trist, hade liksom ändå tänkt att nu fan åker vi och sedan bah nähe, det blir det inget med. Jag är så himla resesugen att jag håller på att spricka och gärna till Berlin, gärna hälsa på N och gärna något som involverar derby. Som "plåster på såren" (kommer dö oh yes) tänkte jag och Evil börja med ett nytt träningsprogram nästa vecka: Mudder Bootcamp, Beginner/ Mudderling. Ser redan nu fram emot träningsvärken.
torsdag 5 juli 2012
onsdag 4 juli 2012
Uterull
Jag missade ju uterullet som var efter fysen igår (hade ju finfint besök från Malmö som jag drack lite drinkar och åt gott med istället) men All in var där och tog en bunt bilder på GBGRD som visade sig från sin absolut bästa sida haha:
Fyspass
Igår eftermiddag var det dags för det obligatoriska utefyspasset samt avslutande uterull. Obi höll i passet, kort uppvärmning och sedan hinderbana med många variationer på fotarbete för att avsluta med styrkeövningar i par där man lyfte andras och sin egen kroppsvik samt en stafett i skottkärra. Jag vet att många i laget gjorde dessa styrkeövningarna när Fisty gästtränade oss i höstas (då jag var borta) men för mig var det första gången och jag gillade det. Jag hamnade med Evil och även om vi inte helt matchade i längd och vikt gick det bra, den donnan är ett krutpaket som både bar mig på ryggen och höll emot rejält vid situpsandet. Trodde aldrig att jag skulle orka göra squats med en annan människa på ryggen, det kändes roligt och extremt tillfredställande att palla. Ett kul och annorlunda fyspass och vi var en rätt många som glatt stånkade oss igenom alla övningar. Ser fram emot nästa tisdag (!). Såg också några som slacklinade mellan ett par träd bakom oss förresten, är nu sugnare än någonsin på att testa.
tisdag 3 juli 2012
Rauk n' roll.
Dag 1
Peppade men något sömniga GDGRD:are möttes i ottan på avenyn i Göteborg. Vi hade avtalad tid kl 05 för att hinna med den tidigare gotlandsfärjan från Oskarshamn. Bilens, vrålskeppet Gert, bagageutrymme tetris-packades och gick igen med lite hjälp från den mänskliga handen. Iväg vi for!
Väl framme i Visby hämtade vi upp en åttonde medlem på flygplatsen, Final Count Down, och styrde sedan vrålskeppet mot Hemse där lägret skulle gå av stapeln.
"Roller Derby"-skyltar i trä visade oss vägen till en gård. Då vi kom fram relativt tidigt kunde vi roffa åt oss sovplats i ett hörn längs med väggen. Givetvis hängdes den medtagna lag-flaggan upp. En vill ju stolt visa sin tillhörighet, sina färger, säg! Ett uterull hanns med efter att luftmadrasser och annat kom på plats. Asfalten i Hemse var sådär mjuk och fin som en asfalt alltid borde vara. Gänget slocknade relativt tidigt, och sovsalen fylldes på allt eftersom med andra peppade själar från sveriges (och finlands!) alla håll och kanter.
Dag 2
Första träningsdagen. Lägrets medlemmar delades upp i två träningslag, baserat på tidigare skejterfarenhet. En grupp med MS, en utan. Den grupp där folk saknade MS visade sig vara väldigt ojämn, vilket märktes vid vissa övningar. Som tränare fanns Sloppy att tillgå, en engelskspråkig förmåga som visade sig kunna extremt mycket matnyttigt. Han skejtade för övrigt på ett par converse (!) som hade fästs vid ett par billiga plates från 70-talet.
Golvet i träningshallen var, ehm, speciellt. Väldigt grippy, och vid hög fart även väldigt halt. Att ta sig upp i en högre fart lyckades jag dock aldrig riktigt, eftersom det var så himlarns grippy. Första träningstillfället rullade jag med mina stenhårda R3-hjul, katastrof, och fick tack och lov låna hjul av kiss-maj-ass som dessvärre inte kunde rulla på grund av en enveten knäskada.
Efter Sloppys grymma träningsupplägg tog vi som inte tränade på eftermiddagen Gert på en åktur. Det blev ett välförtjänt dopp i havet vid Ronehamn. Det var fint, kylan till trots. 17 grader sade termometern uppstudsigt. Men badkrukan vid pennan blötte minsann upp sig, ändå.
På kvällskvisten gjorde hela lägret en utflykt tillsammans, och vi bussades ut till en plats ca 40 min söder om Hemse. Busschauffören Gösta underhöll den glada skaran med gotländsk sång och en och annan anekdot. Fin-gösta. Vi släpptes av mitt ute i ingenstans och fick därifrån rulla längs med den något grovkorniga asfalten. Den var inte lika fin och slät som den i Hemse, men nog dög den. Och vilken utsikt sedan! Väl framme vid södra udden tog några ett dopp, några tittade på raukar. Mat serverades till allas glädje och en eller fem öl slank ner. Skålar utbringades och restaurangens ägare fotograferade skaran nöjt med sin mobilkamera. Solnedgången hann vi med innan det var dags för hemfärd i bussen.
Dag 3
Andra träningsdagen. Innebar sovmorgon för mig. Ångrade nog lite att jag inte tog chansen att träna med MS-gänget, men det är skitsaksamma såhär i efterhand. Roaring Totta skrev ner några bra-att-ha-övningar att köra på hemmaplan. Kommer dessvärre inte riktigt ihåg upplägget just nu. Det visar sig!
På kvällen, efter grillfesten, kläcktes den stora nyheten. Inte bara personer som faktiskt har MS skulle få chans att scrimma under dag fyra, även andra sugna själar skulle minsann få prova på. Vi hade under dagens träning testat en variant av ett scrimmage, och Sloppy kände väl att det skulle funka. Visade det sig att någon skulle komma att bli en fara för sig själv eller andra var han noga med att påpeka att han inte var rädd för att använda sin autoritära stämma och berätta det för personen i fråga i så fall. Men en känner nog själv om en har kontroll över åkandet eller inte. Tror ni inte? Jag tror. Och de som inte kände sig redo för träningsmatch fick helt enkelt hoppa över denna gång. Andra platser skulle fyllas, exempelvis NSO:s och domare.
Alla friska GBGRD:are skrev glatt (och lite nervöst!) upp sig på listan över scrimmage-aspiranter och gick och la sig med pirrig mage.
Dag 4
Dagen med stort D hade äntligen kommit. Luftmadrassen höll inte riktigt luften och kroppen kändes stel efter allt rullande. Personligen hade jag inte riktigt tagit hand om kroppen vad gäller stretching efter träning, och det fick jag minsann höra. "skyll dig själv! och hör sen!" sa den, och vägrade samarbeta fullt ut.
Inför dagens scrimmage hade radio gjort ett besök på en av träningarna och således uppmärksammat det historiska eventet. Den lokala tidningen hade skrivit in det i kalendern och Visby Valkyries hade satt upp affischer i den lilla orten Hemse. Facebook hade såklart även ett finger med i marknadsförings-spelet. Dörrarna öppnades för allmänheten vid kl 13, efter att spelarna hade hunnit med en uppvärmning av rang. En av finländarna tog kontroll över seglet och ropade uppmaningar med stark stämma. Phew, det var bara att hänga med.
Inför dagens scrimmage hade alltså två lag bildats, ett svart och ett vitt. I både det svarta och vita fanns en grupp avancerade skejtare och en grupp rookiesar. Line-ups med advanced mötte således advanced och samma lika för rookiesarna. Var lite nervös (men sjuukt peppad) i omklädningsrummet när vi sammanställde line-ups. Publiken började anlända och enligt den lokala tidningen befann sig ca 100 personer i publiken, något som just då kändes som kanske max 40.
Första jam:et var lite av en katastrof, kan jag tänka mig. Jag tänker att jag inte hade koll på någonting, och mest bara var i vägen. Fast vem vet? Men, givetvis, efter varje gång ute på golvet fick en mer och mer koll. Det var grymt!! Publiken var fin, särskilt när någon gotlänning gjorde något bra. Åh. Dagens anouncer, Final Cunt Down, gjorde ett finfint jobb när det kom till att upplysa den något förvirrade publiken om spelets alla regler.
Skryt: Kände mig rätt nöjd i halvtid, och kände att jag gjort några bra saker.
Oskryt: Var dock för feg för att jamma, det får komma sen.
Efter boutet gick alla runt och log. Vi ville ha mer mer mer! Efter gruppkramar och fotograferingar blev det dusch och pizza för hela slanten.
Natt 4
Bout-efterfest! Den bästa efterfesten! Så även denna. Visby Valkyries hade pratat med sina kollektiv-kompisar som har en disco-lada ute i bygden. Disco-lada! En lada inredd med dansgolv, bar och bord! Stearinljus hade tänts och bullar hade bakats, kvällen till ära. DJ:n spelade lämpliga hits som peaches, leila k och annat göttigt. Utanför krigade myggen och mänskliga pyramider byggdes. Några tävlade i mutt-brygga-gång. Vi bussades dit av Göran, förmodligen Göstas son, som hade lite svårt att vända på den smala åkervägen. Vid kl 01 gick den sista lokaltrafiken och jag skulle uppskatta att mer än hälften avlägsnade sig vid den tiden. Göteborg representerade dock ända in i småtimmarna, när Göran hämtade upp oss strax efter fyra. Slocknade på den smuliga luftmadrassen direkt vid hemkomst.
På plats på Visby flygplats: åt en tacobuffé som lämnade en hel del att önska. Lastade även på lite köttfärs på tallriken och låtsades att det inte alls var dött djur som låg där. Och hamnade i min mage. Det slog mig att restaurangens gäster i princip endast bestod av karlar. Män. Killar. Och det kändes plötsligt lite olustigt, efter all kvinnlig närvaro de senaste dagarna. Jojo.
Nåväl, det blev lite av en resedagbok detta!
Summa summarum, det var grymt och vi tackar ödmjukast Visby Valkyries som anordnade hela baletten med alla våra hela hjärtan! Tänk att allt detta ordnades av endast några få själar. Fint. Fint är också att förra året deltog ca 15 personer, och i år tog sig hela 50 derbybrudar till lägret.
Och! Fem femtiodelar av GBGRD scrimmade alltså för första gången och det var awesome!
Nedan följer en bildbomb av växlande kvalitet. Efterlyser andra fina bilder och videor som folk sitter hemma och trycker på. Puss!
Peppade men något sömniga GDGRD:are möttes i ottan på avenyn i Göteborg. Vi hade avtalad tid kl 05 för att hinna med den tidigare gotlandsfärjan från Oskarshamn. Bilens, vrålskeppet Gert, bagageutrymme tetris-packades och gick igen med lite hjälp från den mänskliga handen. Iväg vi for!
Väl framme i Visby hämtade vi upp en åttonde medlem på flygplatsen, Final Count Down, och styrde sedan vrålskeppet mot Hemse där lägret skulle gå av stapeln.
"Roller Derby"-skyltar i trä visade oss vägen till en gård. Då vi kom fram relativt tidigt kunde vi roffa åt oss sovplats i ett hörn längs med väggen. Givetvis hängdes den medtagna lag-flaggan upp. En vill ju stolt visa sin tillhörighet, sina färger, säg! Ett uterull hanns med efter att luftmadrasser och annat kom på plats. Asfalten i Hemse var sådär mjuk och fin som en asfalt alltid borde vara. Gänget slocknade relativt tidigt, och sovsalen fylldes på allt eftersom med andra peppade själar från sveriges (och finlands!) alla håll och kanter.
Dag 2
Första träningsdagen. Lägrets medlemmar delades upp i två träningslag, baserat på tidigare skejterfarenhet. En grupp med MS, en utan. Den grupp där folk saknade MS visade sig vara väldigt ojämn, vilket märktes vid vissa övningar. Som tränare fanns Sloppy att tillgå, en engelskspråkig förmåga som visade sig kunna extremt mycket matnyttigt. Han skejtade för övrigt på ett par converse (!) som hade fästs vid ett par billiga plates från 70-talet.
Golvet i träningshallen var, ehm, speciellt. Väldigt grippy, och vid hög fart även väldigt halt. Att ta sig upp i en högre fart lyckades jag dock aldrig riktigt, eftersom det var så himlarns grippy. Första träningstillfället rullade jag med mina stenhårda R3-hjul, katastrof, och fick tack och lov låna hjul av kiss-maj-ass som dessvärre inte kunde rulla på grund av en enveten knäskada.
Efter Sloppys grymma träningsupplägg tog vi som inte tränade på eftermiddagen Gert på en åktur. Det blev ett välförtjänt dopp i havet vid Ronehamn. Det var fint, kylan till trots. 17 grader sade termometern uppstudsigt. Men badkrukan vid pennan blötte minsann upp sig, ändå.
På kvällskvisten gjorde hela lägret en utflykt tillsammans, och vi bussades ut till en plats ca 40 min söder om Hemse. Busschauffören Gösta underhöll den glada skaran med gotländsk sång och en och annan anekdot. Fin-gösta. Vi släpptes av mitt ute i ingenstans och fick därifrån rulla längs med den något grovkorniga asfalten. Den var inte lika fin och slät som den i Hemse, men nog dög den. Och vilken utsikt sedan! Väl framme vid södra udden tog några ett dopp, några tittade på raukar. Mat serverades till allas glädje och en eller fem öl slank ner. Skålar utbringades och restaurangens ägare fotograferade skaran nöjt med sin mobilkamera. Solnedgången hann vi med innan det var dags för hemfärd i bussen.
Dag 3
Andra träningsdagen. Innebar sovmorgon för mig. Ångrade nog lite att jag inte tog chansen att träna med MS-gänget, men det är skitsaksamma såhär i efterhand. Roaring Totta skrev ner några bra-att-ha-övningar att köra på hemmaplan. Kommer dessvärre inte riktigt ihåg upplägget just nu. Det visar sig!
På kvällen, efter grillfesten, kläcktes den stora nyheten. Inte bara personer som faktiskt har MS skulle få chans att scrimma under dag fyra, även andra sugna själar skulle minsann få prova på. Vi hade under dagens träning testat en variant av ett scrimmage, och Sloppy kände väl att det skulle funka. Visade det sig att någon skulle komma att bli en fara för sig själv eller andra var han noga med att påpeka att han inte var rädd för att använda sin autoritära stämma och berätta det för personen i fråga i så fall. Men en känner nog själv om en har kontroll över åkandet eller inte. Tror ni inte? Jag tror. Och de som inte kände sig redo för träningsmatch fick helt enkelt hoppa över denna gång. Andra platser skulle fyllas, exempelvis NSO:s och domare.
Alla friska GBGRD:are skrev glatt (och lite nervöst!) upp sig på listan över scrimmage-aspiranter och gick och la sig med pirrig mage.
Dag 4
Dagen med stort D hade äntligen kommit. Luftmadrassen höll inte riktigt luften och kroppen kändes stel efter allt rullande. Personligen hade jag inte riktigt tagit hand om kroppen vad gäller stretching efter träning, och det fick jag minsann höra. "skyll dig själv! och hör sen!" sa den, och vägrade samarbeta fullt ut.
Inför dagens scrimmage hade radio gjort ett besök på en av träningarna och således uppmärksammat det historiska eventet. Den lokala tidningen hade skrivit in det i kalendern och Visby Valkyries hade satt upp affischer i den lilla orten Hemse. Facebook hade såklart även ett finger med i marknadsförings-spelet. Dörrarna öppnades för allmänheten vid kl 13, efter att spelarna hade hunnit med en uppvärmning av rang. En av finländarna tog kontroll över seglet och ropade uppmaningar med stark stämma. Phew, det var bara att hänga med.
Inför dagens scrimmage hade alltså två lag bildats, ett svart och ett vitt. I både det svarta och vita fanns en grupp avancerade skejtare och en grupp rookiesar. Line-ups med advanced mötte således advanced och samma lika för rookiesarna. Var lite nervös (men sjuukt peppad) i omklädningsrummet när vi sammanställde line-ups. Publiken började anlända och enligt den lokala tidningen befann sig ca 100 personer i publiken, något som just då kändes som kanske max 40.
Första jam:et var lite av en katastrof, kan jag tänka mig. Jag tänker att jag inte hade koll på någonting, och mest bara var i vägen. Fast vem vet? Men, givetvis, efter varje gång ute på golvet fick en mer och mer koll. Det var grymt!! Publiken var fin, särskilt när någon gotlänning gjorde något bra. Åh. Dagens anouncer, Final Cunt Down, gjorde ett finfint jobb när det kom till att upplysa den något förvirrade publiken om spelets alla regler.
Skryt: Kände mig rätt nöjd i halvtid, och kände att jag gjort några bra saker.
Oskryt: Var dock för feg för att jamma, det får komma sen.
Efter boutet gick alla runt och log. Vi ville ha mer mer mer! Efter gruppkramar och fotograferingar blev det dusch och pizza för hela slanten.
Natt 4
Bout-efterfest! Den bästa efterfesten! Så även denna. Visby Valkyries hade pratat med sina kollektiv-kompisar som har en disco-lada ute i bygden. Disco-lada! En lada inredd med dansgolv, bar och bord! Stearinljus hade tänts och bullar hade bakats, kvällen till ära. DJ:n spelade lämpliga hits som peaches, leila k och annat göttigt. Utanför krigade myggen och mänskliga pyramider byggdes. Några tävlade i mutt-brygga-gång. Vi bussades dit av Göran, förmodligen Göstas son, som hade lite svårt att vända på den smala åkervägen. Vid kl 01 gick den sista lokaltrafiken och jag skulle uppskatta att mer än hälften avlägsnade sig vid den tiden. Göteborg representerade dock ända in i småtimmarna, när Göran hämtade upp oss strax efter fyra. Slocknade på den smuliga luftmadrassen direkt vid hemkomst.
På plats på Visby flygplats: åt en tacobuffé som lämnade en hel del att önska. Lastade även på lite köttfärs på tallriken och låtsades att det inte alls var dött djur som låg där. Och hamnade i min mage. Det slog mig att restaurangens gäster i princip endast bestod av karlar. Män. Killar. Och det kändes plötsligt lite olustigt, efter all kvinnlig närvaro de senaste dagarna. Jojo.
Nåväl, det blev lite av en resedagbok detta!
Summa summarum, det var grymt och vi tackar ödmjukast Visby Valkyries som anordnade hela baletten med alla våra hela hjärtan! Tänk att allt detta ordnades av endast några få själar. Fint. Fint är också att förra året deltog ca 15 personer, och i år tog sig hela 50 derbybrudar till lägret.
Och! Fem femtiodelar av GBGRD scrimmade alltså för första gången och det var awesome!
Nedan följer en bildbomb av växlande kvalitet. Efterlyser andra fina bilder och videor som folk sitter hemma och trycker på. Puss!
söndag 1 juli 2012
Söndagsträning
Idag var vi endast fyra stycken på träning, inklusive en tränare off-skates plus två domare, Dude och en gästande från Sthlm. Lite för lite närvarande för att göra de övningar som var Obi hade planerat men vi körde på ändå, 25 varv x2 (en omgång åt rätt håll, en åt andra), baklänges och sidåkning, stops, blockövingar och lite smått och gott i ungefär två timmar innan folk gick hem. Jag stannade och åkte en timma till, satte på lite musik via mobilen och körde intervaller samt tränade på stopp. Sjukt skönt att ha hela hallen för sig själv. Sedan gick jag hem och umgicks lite med min nya bästa vän: balansplattan. Vi ska umgås lite intensivt framöver och så får vi se vad som händer. M ska ju börja thaiboxas igen till hösten och behövde en platta för att göra övningar så hans knä klarar träningen och jag behöver öva på min balans så vi investerade i en.
Två veckor kvar till Malmö and counting. Är nervös, illamående, glad, pepp, förväntansfull och lite smårädd, allt på en gång. Gulp.
Två veckor kvar till Malmö and counting. Är nervös, illamående, glad, pepp, förväntansfull och lite smårädd, allt på en gång. Gulp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)